måndag 29 april 2013

7. När Carl von Linné besökte Borås

Carl Linnæus
Målning av J. H. Scheffel 1739
På sommaren 1746 besökte den ryktbare Carl von Linné Boråstrakten under sin Västgötaresa. Han var då ännu inte adlad, och hette fortfarande Carl Linnæus. I sin redogörelse av denna resa i våra trakter, får vi en skymt av Borås stad, såsom den tedde sig för en resande i mitten av 1700-talet.

* * *

Linné beskriver Borås som en medelmåttigt stor stad, snygg och renlig. Han skriver om hur staden sluttar åt Viskan till, som har gott vatten och som är nyttig för stadens färgerier. Borås, skriver Linné, består av tio gator i ena riktningen, och tio gator i korsande riktning, som samtliga var 12 alnar breda, och väl stenlagda. Trots flera veckors regnande befanns de av Linné vara torra.

Husen skall ha varit i trä, oftast i två våningar, utom kyrkan och rådstugan, som var i sten. Bostäderna befanns vara enkelt men snyggt möblerade. Utanför varje port skall en tunna med vatten finnas, på grund av brandrisken — Borås brann trots allt ner senast 1729, inte ens två decennier före Linnés besök.

* * *

Under sitt besök hann Linné undersöka tre olika färgerier. Han beskriver hur textilfärgningen går till i Philip Langlets färgeri.

Kanhända kan här några ord om Philip Langlet infogas. Han var son till Abraham Langlet, som grundat färgeriet. På en Boråskarta från 1727 är två tomter på Österlånggatan, helt nära nuvarande Busstorget, uppförda som tillhöriga Abraham Langlet. Huruvida det var färgeriet eller Abrahams bostad eller både-och som låg där vet jag inte. Det är dock blott ett kort stenkast från Viskan, vars vatten torde kommit väl till pass för färgeriverksamheten.

När Abraham Langlet dog 1729 var Philip blott 24 år, men han kom genom sin skicklighet att bli en berömd boråsgestalt, som dessutom hade en riksdagsplats. Och det var alltså denne Philip Langlet som fick besök av en av historiens mest kända svenskar, Linné själv.

* * *

Blomsterkungen berömmer boråsarna för deras flit, och noterar, att få boråsare — eller rentav inga — studerade vid universitet: istället skall boråsarna ha tyckt det vara vettigare att få sina ungdomar i arbete och handel. Dessutom skriver han om ett apotek som skall ha legat vid Stora torget, som var litet till ytan, men att det inte hindrade boråsarna från att bruka dess varor flitigt, vilket ska ha bevarat dem från mycken sjukdom, tillsammans med stadens torrhet.

Carl von Linné drog in i staden från Borgstenahållet den 4 juli 1746. På eftermiddagen dagen efter sin ankomst drog han vidare mot Alingsås — via Sandhult — på en gångstig, som det endast med svårighet kunde ridas på.

Och därmed var Boråsbesöket till ända för Carl Linnæus, känd för eftervärlden i evärdeliga tider som Carl von Linné.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar